Immunoterapi mot bukspottsk�rtelcancer

Immunoterapi och bukspottsk�rtelcancer

Det finns ett akut behov av f�rb�ttrade behandlingsalternativ f�r bukspottk�rtelcancer. Det �r en s�rskilt sv�r cancer att behandla, �ven i de tidiga stadierna. I USA �r det ocks� den fj�rde av de fr�msta orsakerna till d�dsfall av cancer.

Den mest effektiva behandlingen �r fullst�ndig kirurgisk resektion (borttagning). Tyv�rr �r f�rre �n 20 procent av personer med bukspottsk�rtel cancer ber�ttigade till operationen.

Sjukdomen �r ocks� mer resistent mot kemoterapi �n vissa andra typer av cancer. F�r n�rvarande finns ingen effektiv l�ngsiktig behandling.

Vad �r immunterapi?

Immunoterapi (�ven kallad biologisk terapi) anv�nds f�r att behandla vissa typer av cancer. Det �r ett s�tt att anv�nda din kropps egna inre f�rsvarssystem f�r att bek�mpa sjukdomar. Det fungerar av:

• stimulera immunsystemet f�r att bek�mpa cancerceller
• g�r tum�rer mer s�rbara mot immunsystemet
• anv�nder immunsystemproteiner skapade av biotekniker och utformade f�r att attackera cancerceller

Hittills har U.S. Food and Drug Administration (FDA) inte godk�nt en immunterapi f�r bukspottsk�rtelcancer. Men det �r f�rem�l f�r mycket forskning.

L�s vidare f�r att l�ra dig vad forskningen s�ger och vad du beh�ver veta om kliniska pr�vningar.

Hur fungerar immunterapi?

Det finns olika typer av immunterapi, och de fungerar p� olika s�tt.

Monoklonala antikroppar

Monoklonala antikroppar �r laboratoriegenererade molekyler som riktar specifika tum�rantigener.

Immunkontrollpunktsh�mmare

Ditt immunsystem fungerar genom att attackera fr�mmande celler. Det f�r inte skada friska celler under den processen.

F�r att producera ett immunsvar m�ste molekyler p� specifika immunceller aktiveras eller inaktiveras. Detta kallas en kontrollpunkt, och det �r n�r ditt immunf�rsvar beh�ver kunna ber�tta cancerceller fr�n friska celler.

Tyv�rr �r cancer ganska bra f�r att undvika detektion vid kontrollpunkter, s� l�kemedel som kallas immunkontrollh�mmare inriktar sig p� dessa kontrollpunkter. De hj�lper immunsystemet att k�nna igen cancerceller som fr�mmande och att komma ut i strid.

Cancervacciner

Dessa vacciner �r utformade f�r att �ka ditt immunsvar mot cancerceller.

Adoptiv T-cell�verf�ring

Vid denna behandling avl�gsnas T-celler (en typ av vit blodcell) fr�n din kropp. De �r genetiskt modifierade eller behandlade f�r att �ka deras aktivitet. N�r de �terv�nder till din kropp kan de b�ttre g�ra sitt jobb att d�da cancerceller.

Onkolytisk virusterapi

Vid denna behandling b�r ett virus modifierade gener till tum�rceller. Dessa gener orsakar tum�rcellerna att f�rst�ra sj�lv. Detta leder i sin tur till att ditt immunf�rsvar g�r ut p� attacken. Det f�rb�ttrar ocks� ditt totala immunsvar mot cancer.

Vad s�ger forskningen?

Forskare arbetar f�r n�rvarande med att:

• identifiera fler antigener kopplade till bukspottsk�rtelcancer
• utveckla vacciner f�r att f�rhindra �terfall efter operation
• utveckla vacciner f�r att sakta eller stoppa cancertillv�xt hos personer som inte kan f� operationen

Framsteg g�rs.

Immunkontrollh�mmare, vacciner och kombinationsimmunoterapier visar alla lovande resultat som cancer i bukspottsk�rteln. H�r �r n�gra exempel:

• En 2017 forskningsrapport fann att MUC4 nanovaccinen blockerade tum�rprogressionen. Studief�rfattare s�ger att det finns ett starkt fall f�r att utv�rdera vaccinet i kombination med immunreaktionsh�mmare.
• En 2015-studie rapporterade f�rl�ngd �verlevnad med heterolog prim�r / boost med Cy / GVAX och CRS-207.
• En 2013-studie anv�nde m�ss f�r att testa ett l�kemedel som heter AMD3100 (plerixafor). L�kemedlet var utformat f�r att bryta ner en barri�r kring bukspottk�rtelcancertum�rer som skulle till�ta T-celler att komma igenom. T-cellaktivitet boostades med en antikropp f�r att blockera ett andra m�l, vilket ledde till en minskning av cancerceller.
• En 2012-fas II-studie kombinerad algenpantucel-L till standardadjuvant terapi (som syftar till att d�da cancerceller som f�rblir efter prim�r behandling, f�r att minska risken f�r att en cancer kommer tillbaka). Den 12-m�naders sjukdomsfria �verlevnadsgraden var 62 procent. 12-m�naders �verlevnad var 86 procent.

Vad s�gs om kliniska pr�vningar?

Det finns m�nga steg som kr�vs f�r att f� FDA godk�nnande av nya terapier. En av dessa �r en klinisk pr�vning. Det �r det b�sta s�ttet f�r forskare att utv�rdera s�kerheten och effektiviteten av behandlingar hos m�nniskor. �ven n�r behandlingar inte fungerar som f�rv�ntat hj�lper f�rs�ken fortfarande forskningen p� vetenskapen.

Att g� med i en klinisk pr�vning kan vara det enda s�ttet att f� tillg�ng till banbrytande terapier. Och genom att delta kan du hj�lpa till att bana v�g f�r andra.

Inte alla �r dock ber�ttigade till varje f�rs�k. Beh�righeten kan baseras p� m�nga faktorer, s�som �lder, specifik typ av bukspottsk�rtelcancer och stadium vid diagnos. Eventuella tidigare behandlingar kan ocks� beaktas.

Om du �r intresserad av att g� med i en klinisk pr�vning, prata med din onkolog. Du kan ocks� utforska dina alternativ p� den s�kbara databasen p� ClinicalTrials.gov.

Just nu finns det m�nga f�rs�k med immunterapier f�r bukspottsk�rtelcancer. N�gra s�ker aktivt deltagare. Detta �r bara ett litet urval:

• NCT03193190: Fas Ib / II, �ppen, multicenter randomiserad studie avsedd att bed�ma immunterapi-baserade behandlingskombinationer hos deltagare med metastatisk cancer i bukspottsk�rteln.
• NCT03136406: Fas Ib / II-studie f�r att utv�rdera metronomisk kombinationsbehandling hos personer med bukspottsk�rtelcancer som tidigare haft terapi och kemoterapi.
• NCT02305186: Randomiserad multicenterfas Ib / II studie av kemoterapi terapi (CRT) i kombination med pembrolizumab (MK-3475) j�mf�rt med CRT ensam. F�rs�ket �r f�r personer med resectable (eller borderline resectable) bukspottsk�rtelcancer.
• NCT03086642: Fas I-studie av talimogen laherparepvec f�r behandling av lokalt avancerad eller metastatisk bukspottk�rtelcancer resistent mot minst en kemoterapi.

Vad �r utsikterna?

Din prognos beror p� ett antal saker. Tumortyp, betyg och stadium vid diagnos spelar en roll. S� h�r fungerar arrangeringen.

Sj�lvklart svarar vissa m�nniskor b�ttre p� behandlingar �n andra. M�nniskor som har kirurgi tenderar att g�ra b�ttre �n m�nniskor som inte g�r det.

Dessa �r �verlevnadsniv�er f�r exokrin pankreascancer. Det �r viktigt att notera att dessa �r siffror fr�n 1992 till 1998:

Fem�riga �verlevnadsfrekvenser f�r exokrin pankreascancer per stadium:

Dessa �r �verlevnadshastigheter f�r neuroendokrin pankreas tum�rer (NET) behandlade med kirurgi. Dessa siffror �r baserade p� personer som diagnostiserats mellan 1985 och 2004.

Fem �rs �verlevnadsniv� f�r NET behandlad med kirurgi:

�verlevnadsfrekvensen f�r bukspottk�rtelcancer kan ha f�r�ndrats sedan denna statistik sammanst�lldes.

Prata med din onkolog om din personliga uppfattning. De kommer att kunna bed�ma din personliga h�lsoprofil och ge dig en uppfattning om vad du kan f�rv�nta dig.

Forskning fortskrider snabbt, och det �r troligt att immunoterapier f�r cancer i bukspottsk�rteln forts�tter att f�rb�ttras. Som det g�r kan vi flytta n�rmare en effektiv, l�ngsiktig behandling f�r bukspottsk�rtelcancer.