Fetma är ett folkhälsoproblem som ökar förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar. Den totala kostnaden för medicinsk vård i samband med behandling av fetma överstiger 140 miljarder dollar per år.
Forskare studerar effekterna av fetma på många olika aspekter av livet: från sociala interaktioner till psykiska störningar. Motion minskar vikten, förbättrar välbefinnandet och hjälper till att hantera depression. Det är dock fortfarande okänt om fetma skadar alla utan undantag.
Hur påverkar övningar kroppen?
American Heart Association rekommenderar att man minskar vikten hos patienter med en BMI över 25 poäng. Viktminskning minskar risken för att utveckla metaboliskt syndrom, insulinresistens, diabetes, hypertoni och andra sjukdomar.
Kliniskt signifikant viktminskning (≥ 5% av den ursprungliga kroppsvikt) har visat sig hjälpa till att förhindra hjärtattack.
Motion minskar känslan av trötthet, kolesterol och förbättrar blodets förmåga att lösa blodproppar. Under fysisk aktivitet minskar också koncentrationen av kortisol, ”stresshormonet”.
Motion hjälper till att bromsa åldringsprocessen och har en positiv effekt på det fysiologiska, psykologiska och sociala livet. Om fysisk aktivitet utförs under hela livet minskar sannolikheten för olika psykiska störningar.
Hur påverkar fysisk aktivitet hjärnan i fetma?
Regelbunden träning stimulerar bildandet av nya nervceller och cerebral cirkulation. I studier fann man att promenader och löpning förbättrar skolbarns intellektuella potential och prestanda hos barn.
I experiment med möss utvecklar övningar rumsligt minne och ökar koncentrationen.
I en vetenskaplig översyn 2009 fann forskare pålitligt att konstant träning minskar risken för att utveckla Alzheimers.
Hos patienter med depression och fetma förbättras humöret och risken för självmordsbeteende minskas också.
Fetma skadar inte alla
Den enda grupp där de gynnsamma effekterna av viktminskning inte har bevisats är personer med etablerade hjärt- och kärlsjukdomar.
Nya studier tyder på att överviktiga människor med hjärtsjukdomar lever mycket längre än tunna personer. Franska forskare har kallat fenomenet "fetma-paradox."
De flesta av de vetenskapliga bevisen är epidemiologiska till sin natur, så att omvänd orsak kan vara en viktig faktor att tänka på. Mer forskning behövs för att avgöra i vilken utsträckning förhållandet är sant.
Aktuell litteratur antyder att överviktiga vuxna med hjärt-kärlsjukdom fortfarande bör träna. Ytterligare forskning om överviktens paradox hjälper dock patienterna att förlänga sina liv.
Är fysiska aktiviteter långt ifrån alltid fördelaktiga?
Det finns fördomar att ju mer fysiska övningar som utförs, desto större är hälsofördelarna. Överdriv inte det, eftersom det inte bara är värdelöst utan också skadar olika organ. Träningen åtföljs ofta av komplikationer, särskilt när de utförs på ett olämpligt sätt.
Det rekommenderas inte att spela sport 2-4 timmar före sänggåendet, eftersom frisättningen av stimulerande hormoner kan störa sömnen.
Trots de många positiva effekterna av träning föreslås att ökad syreförbrukning leder till oxidativ stress. Det finns inga bevis på att detta påverkar kortsiktiga idrottsprestationer. Utmattande träning ökar dock risken för hjärtsjukdom, som danska studier har visat.
Måttlig träning ökar antioxidantförsvaret, vilket hjälper till att hantera fria radikaler frisatta under stress.
Att äta vissa vitaminer hjälper till att förebygga skador på friradikaler i cellerna.
Motion ökar livslängden för friska människor och förhindrar hjärt-kärlsjukdom. Effekten på vissa grupper av patienter är emellertid inte väl förstått. Forskare måste ta reda på hur sant "överviktens paradox" är och vad de ska göra med den.
